lördag 3 mars 2012

Trampa, trampa, trampa! Rulla, rulla, rulla!

Hej


For er som inte vet det sa har vi nu kommit fram till Laos. Faktiskt varit har ett par dagar nu. Har hunnit med ett par dagar i huvudstaden, Vientiane, som inte alls hade nagon huvdstadskansla over sig. Men jag gillade det. En valdigt lugn stad. Folket i sig ar ocksa valdigt lugnt. Var valdigt forvirrande nar vi kom fram och insag att det nu plotsligt var hogertrafik som galler igen. Vi som antligen tyckte det borjade kannas ratt med vanstertrafik!


I Vientiane fick vi en liten ovanlig inbjudan. Vi var pa ett stalle som heter COPE som hjalper manniskor som behover proteser men inte har pengar att betala for det sjalva. Manga manniskor forlora armar och ben varje ar da det ligger manga bomber kvar sen USA bombade Laos under Vietnamkriget. 30% av alla de bomber (och det var manga!) de slappte sprangdes aldrig. Sa nu ligger dar manga i jorden som kan sprangas. Pa det har stallet blev vi i alla fall inbjudan till en begravning av en som jobbade dar. Vi blev valdigt stallda av fragan om vi ville folja med till hans by och ga pa hans mosters begravning.Inte varje dag man far den chansen. Tyvarr visade det sig att begravningen flyttades till en annan dag sa vi kunde inte komma. Men det hade verkligen varit en annorlunda upplevelse!


Nu befinner vi oss i Luang Prabang som ar den gamla huvudstaden. Kom hit med buss. Fick veta att det skulle ta 8 timmar hit. Det tog... 13!! Men fram kom vi. 


Luang Prabang ar en stad som verkligen faller oss i smaken. Ligger precis vid Mekong-floden och har ar avslappnad stamning och mysigt att ga omkring. Har hunnit med att besoka lite olika tempel och idag gav vi oss ut pa ett aventyr med en kille fran Litauen. Finns nagra vattenfall som ligger cirka 3 mil fran staden. Vi bestamde oss for att cykla dit! De flesta tar en tuktuk, men vi hyrde var sin mountain bike och borjade trampa. Det var inte helt latt. Mycket upp och ner men nar vi kom fram fick vi var beloning. Fantastiskt fina och mysiga vattenfall med sma bassanger man kunde bada. Man kunde aven svinga sig i ett rep och hoppa i vattnet.


Men vi tyckte inte riktigt att det rackte med cykelturen dit. Nej da! Vi borjade ga upp till toppen av vattenfallet och vagen upp dit var minst sagt brant! Dock var det skont nar vi val var uppe och fick uppleva lugnet dar uppe. Inte manga av turisterna som faktiskt gar upp dit.


Efter nagra timmar var det dags att ta sig tillbaka. Sa det var bara att slanga sig pa sin cykel och borja trampa. Upp, ner, upp, ner, uuuuupp! Men nar vi val kom tillbaka till Luang Prabang sa kande man sig valdigt duktig. Och nu, efter en dusch, sa ar det dags att skaffa sig lite mat i magen.


Klart slut!