Ja, det ar sa man kanner sig ibland. Som en bankomat, som en vis indier sa. Indierna gor allt for att pressa en pa pengar och den kan bli valdigt frustrerande. Jag trodde att jag skulle ha nya krafter att tackla Indien nar vi kom tillbaka hit fran Nepal. Tankte att jag var mer forberedd pa vad som vantade mig. Men tji fick jag... Det har varit valdigt mycket upp och ner och inte blir det lattare med en mage som konstant besvarar en. Men sen vi bokat vara flygbiljetter till Malaysia till den 7 januari sa kanns allt lattare, nar man liksom kan se slutet pa det. Det blir mycket lattare att uppskatta det positiva och se forbi det negativa. Men don't get me wrong, det har helt klart bjudits pa manga roliga stunder...
Min forsta jul hemifran blev over forvantan. Agarinnan av var hostel i Jaipur (hon kallade sig hela tiden for var indiska mamma) gjorde allt for att ge oss turister en trevlig kvall. Med nyfunna vanner fortarde vi indisk mat och dansade till en blanding av Bollywood- och julmusik. Harligt! Det var en valdigt rolig syn att se alla dansa sma grodorna runt var lilla julgran.
Fran Jaipur reste vi vidare till en valdigt avslappnad hippie-stad vid namn Pushkar. Mycket av tiden fordrevs med vara trevliga vanner, Terry och Carmen, fran Australien. Dessa harliga manniskor traffade vi aven i den bla staden, Jodhpur. Ja, den ar faktiskt ratt bla och aven ratt mysig. Det var dar jag och min kamrat firade nyar. Utan tvekan den lugnaste nyarsafton pa lange. Den bjod pa en middag, dockshow, film pa hotellrummet och sedan en kopp te pa en takterass dar vi hade en bra utsikt over fyrverkerierna. Inget skalande med champagne, vi tyckte cola klingade battre i vara oron. I Jodhpur blev vi aven attackerade av en ko! Den borjade springa mot oss och vi forsokte springa undan. Men tack och lov blev ingen skadad...
Nu befinner vi oss pa vart nast sista stopp i Indien, en stad som heter Bikaner. Kom hit igar och checkade in pa ett trevligt guest house. Idag tog agaren med oss pa en liten tur utanfor staden dar det bjods pa en massa faglar. Och inte nagra sma faglar, himlen var fylld med stora gamar och ornar! Han berattade ocksa en massa for oss om vaxterna i omradet. Verkade inte finnas nagon ande pa hans kunskap... Vi gjorde aven ett stopp i en liten by dar vi fick se sma lerhytter. Som vanligt tycker lokalborna att vi ar valdigt intressanta och plotsligt fick jag en liten bebis med bar rumpa i min famn. "det har kan, om jag har otur, ga illa", tankte jag. Och sen nar har jag nagonsin tur?! Vet inte om jag sag valdigt skrackinjagande ut for plotsligt kande jag att det borjade bli blott pa sidan av min troja och sen borjade det rinna ner for mitt ben. aaaahnneeeej! Barnet kissade pa mig! Ack, vad har jag gjort denna lilla bebis? For att gora historien annu lite roligare sa kan jag beratta att jag sen har fatt ga runt i de har kladerna heeeela dagen lang. Har dem pa mig nu nar jag skriver, ett antal timmar senare. Jag som antligen hade lite rena klader...
Dagen bjod aven pa ett besok till ett rattempel. I detta tempel ar rattor heliga vilket innebar att det springer rattor overallt! Och da menar jag overallt! Springer de over ens fot sa innebar det tur och ser man en vit ratta sa ska det ocksa ge en tur (vi sag en vit sa vi far se om det hjalper oss). Dock far man akta sig for att trampa pa en. Trampar man pa en sa den dor maste man namligen ge templet silver motsvarande rattans vikt. Sa jag, med min rattramparbakgrund, tog det valdigt forsiktigt!
Imorgon ger vi oss ut pa en liten kameltur. Jag har bestamt mig for att dopa min till Graham. Tanker att risken att den kastar av mig ar mindre om den har fatt ett namn. Jag tror nog att vi ska kunna bli bra vanner :) Efter den lilla turen tar vi nattag till var sista anhalt i Indien, galna New Delhi...
Nu kakar snart Cajsa upp alla karameller utan mig sa det ar bast att jag gar om jag vill fa nagra... (hon ar valdigt upprord nu!)
Jag hoppas att ni alla hade en bra jul och gott nytt ar och far en god fortsattning och allt vad det heter
Klicka, maste sticka
Ps, jag hoppas att ni inte gett upp hoppet om mitt bloggande helt och hallet...